Vaknade imorse och kände bara- NEJ! Jag måste somna om! Man kämpar och försöker pussla ihop livet på alla sätt men ibland så känner jag att jag inte räcker till! Innan jag fick barn kunde jag vara trött eller låg och även sjuk och då påverkade det liksom ingen annan. Men idag när jag mår så får jag så dåligt samvete att situationen förvärras. Allt med mina komplikationer från förlossningen har satt mig och mitt liv i en ond cirkel! När det gör ont gör det så ont att jag inte kan fungera som människa! Jag kan inte sova, äta, skratta eller bara slappna av. Det gör så ont att jag inte kan sitta, stå eller lyfta. T.o.m så ont att jag inte orkar med Liora. Älskade barn kanske gråter eller gnäller för hon vill ha sin mamma men hennes mamma kan inte lyfta henne för hon har ont eller kanske inte sovit på två dygn så hon orkar inte med henne. Ahhhhhhhh jag vet inte va jag vill skriva! Jag har inte sovit på såååå länge och det är inte pga av Liora utan pga av min smärta. Jag har påsar under ögonen och jag känner faktiskt inte igen mig själv! Min lägenhet är ett ända kaos, alla kläder jag äger ligger på golvet och alla mina små projekt hemma har stannat upp och min att-göra-lista bara byggs på. VEM ÄR JAG IDAG? VART ÄR MARKIZ? Den glada positiva tjejen som möter motgångar med ett leende! Känns som hon har checkat ut! Hur hittar jag henne igen? Behöver jag bara få sova? Eller kanske behöver jag få rätt vård? Någon som känner igen sig eller är jag ensam med att känna så här? Jag är inte knäpp men jag har fastnat i en ond cirkel och jag vet inte hur jag ska ta mig ur den för jag får inte den hjälpen jag behöver. Ledsen för mina deppiga och låga inlägg men just nu är jag där i livet! ❤️
