Asså jag vill börja med att säga WOW vilken kärlek och så otroligt fina ord från er alla! Känner mig varm i själen. Många av er har skrivit så fint och det rådet som många av er har givit mig är "slutat bry mig om vad andra tycker". Hur gör man det? Oftast är människorna som får dig att må bäst eller sämst dina närmaste... De människorna som du valt att släppa in i ditt innersta. Jag är en person som har få människor i mitt liv och det är för att jag inte kan älska i lager, jag liksom älskar hela vägen. Min närmaste vänner är inte vänner det är familj. Jag kan inte skilja på kärlek. Så inför min familj vill jag känna mig trygg, visa mig, vara sårbar, dela glädje och allt där i mellan. Så den psykiska sparken som gör ont kommer oftast från någon nära och då är det svårt att sluta bry sig. Jag har verkligen funderat på detta och det är svårt att sluta bry sig när det kommer för att det som gör ont är inte alltid orden utan att någon som du tror har älskat dig, kanske en längre tid sparkat men du har inte känt (noterat) det. Vi bär inte skyddsväst när vi omger oss med människor vi älskar, så det kommer oftast utan att vi där och då uppmärksammar det, men vårt inre själ tar smällen. Sen kommer en dag och det blir för påtagligt en situation uppstår och du känner - Vem är jag? Varför står jag tyst? Säg något Markiz, säg ifrån! Men du vågar inte för att slagen har format dig och förminskat dig!Detta behöver inte vara medvetet från den här personen, absolut inte! Men du kan ta redan på det. Du konfronterar personen och om du får ett bemötande där personen säger -Va? Men gud jag ber verkligen om ursäkt det har aldrig vart min mening. Då vet du att den här personen älskar dig! -Jag har inte gjort något! Hur snäll är du? Du säger också saker som sårar, så jag tänker inte ta den här diskussionen med dig! Den här personen bör du ta avstånd från. Personen har ett krig med dig som du uppenbarligen inte har med den. Vi ska inte grotta ner oss i det negativa. Jag lyfter detta för att vi ska stärka varandra och bli medvetna om hur vi är mot andra och hur andra är mot oss. Vi måste vara rädda om oss själva men också om de människor som vi har i våra liv! LOVe Markiz
