Hej, Nu har det snart gått ett år sedan vi satte in det lilla embryot i min livmoder. När jag kollar på bilder och videos från den perioden som vi höll på med IVF och så känns det helt jävla overkligt. Den här dagen för ett år sedan var jag den mest olyckliga människan på jorden. Trodde inte att jag skulle orka leva en dag till och nu idag ett år senare sitter jag här på mitt vardagsrums golv med min lilla prinsessa sovandes bredvid mig i hennes lilla babynest och är världens lyckligaste. Jag går på röda kärleksmoln. Men livet är verkligen en berg-och-dalbana och det är bara sätta sig i karusellen och åka med både i det goda och det onda som resan bjuder på. Men det är ju faktiskt helt otroligt att det går o bli gravid som vi blev. En stor eloge till alla specialist läkare och forskare som har kommit på hur man kan göra såhär. Vi kan liksom baka människor utanför vår kropp och sen grädda dem i våra kvinnliga ugnar. Det är helt otroligt...kan ibland inte fatta att Liora var den vita pricken (på ultraljudet) som vi idag inte kan sluta pussa på. Då ska man vara medveten om att den pricken inte är större än ett damkorn. 38veckor och 4 dagar senare kommer hon ut och väger 4kg 10 dagar för tidigt. #Mashallah som min mamma hade sagt! Här kan ni se Liora från prick till prinsessa... [caption id="attachment_1491" align="aligncenter" width="495"] Den vita pricken i mitten är Liora som ett embryo <3[/caption] [caption id="attachment_1486" align="aligncenter" width="708"] Liora <3[/caption] [caption id="attachment_1487" align="aligncenter" width="708"] Mys med mamma <3[/caption] [caption id="attachment_1488" align="aligncenter" width="708"] First night out.... <3[/caption] [caption id="attachment_1490" align="aligncenter" width="708"] LOVe of my life..[/caption] Jag är så tacksam för att möjligheten till att göra IVF finns. Utan IVF hade vi inte haft vår lilla älskling. Livets Godis PS: Missa inte mig i Sveriges Radio idag kl10. Snackar MAT! LOVe Markiz
