<p class="p1">Onsdag den 7 september är den absolut jobbigaste dagen i mitt liv.<span class="Apple-converted-space"> </span>Dagen innan hade det blivit klart att vi fått godkänt från socialstyrelsen att avbryta graviditeten. Så på onsdagen den 7 september vid lunch fick vi komma in och träffa barnmorskan för en genomgång om hur avbrytande skulle gå till. Med mig var min man och hans mamma. Vi fick en tydlig och bra genom gång av händelse förloppet och någonstans i min kropp så kände jag en lättnad av att det snart skulle vara över. Mina känslor och tankar gick mellan två lägen hela tiden. Lättnad och sorg, jag vet inte om jag genom hela den här tiden var i en ständig chock!? Ibland var jag rationell och bestämd och visste exakt vad jag ville och vad jag behövde för att klara av det och sen slog det om till att nej vi ska inte avsluta ni ska absolut inte få ta mitt barn.</p> <p class="p1">Processen för ett avslutande gick till såhär.det här sätt för oss och jag tror att det kan se olika ut beroende på sin situation. 48 timmar innan själva förlossningen fick man komma in för att träffa barnmorskan hon berättade då exakt vad som skulle hända, hur man kan komma att känna sig innan och under förlossningen. Hon frågade om man vill se barnet efter man fött ut det och gav oss en incheckningstid. Vid det här mötet med barnmorskan fick man göra det som jag tyckte var det absolut jobbigaste under hela den här tiden. Det som fick mig att ligga sömlös på nätterna. Det som fick mig att tänka att jag kommer aldrig att förlåt mig själv för det här! Det som fick mig att tänka: tänk om vi fattar fel beslut? Jag är inte gud att bestämma det här, varför kan inte läkarna göra det? Första steget i avbrytande av en graviditet är att ta en tablett som kommer att få din livmoder att slappna av och i o med att barnet är så litet och inte tillräckligt starkt så klarar inte barnets hjärta av att slå och dens lilla själ går till himlen. När jag skulle svälja den där tabletten hade jag sååå mycket tankar i mitt huvud samtidigt som jag kände en enorm tomhet. Jag minns att innan jag skulle svälja tabletten så frågade jag barnmorskan, - finns det ingen spruta man kan få så att jag slipper svälja tabletten? Tyvärr så fanns det inte det enligt henne. Jag har aldrig mått så dåligt av att svälja vatten, samtidigt som jag svalde ner tabletten så kunde jag se slutet av Romeo & Julia, ni vet när dem inte kan göra det ogjort att dem druckit giftet och deras hjärtan kommer stanna.</p> <p class="p1">Vi älskar dig vår lilla prins nu och för alltid!</p> <p class="p1">Jag vet att det är fredag och en lyckas dag för oss svenskar för att helgen står på glänt och det som jag skriver idag kan vara långt och ledsamt men jag vill att ni ska veta att både jag och Kevin är så otroligt lyckliga idag och tacksamma för allt det fina som vi har och väntar på. Jag har lovat er att vara super ärlig och jag försöker och vill dela med mig till er läsare om mina inre tankar och känslor så gott som jag orkar och idag kände jag att jag vill dela med mig av just den här stunden. Hoppas att ni inte känner att det blev någon shade på er #happyfriday!</p> <p class="p1">LOVe Markiz</p>
