Hej, Strax efter att jag fick reda på att jag var gravid med min yngsta dotter Sade kom frågor som, hur förbereder man sitt barn på att få syskon, och kommer det bli en chock när bebisen väl är ute? Vad kan vi som föräldrar göra för att bygga ett starkt band. Liora liksom fattade inte riktigt och var i början inte helt intresserad av Sade. Vi försökte introducera Sade som att hon var en ny lekkompis, men hon låg ju bara och sov och åt. Det kändes som att det gick bra för Liora och jag tror inte att hon på något sätt påverkades negativt av att Sade hade kommit till oss. Jag ska fan inte påstå att jag inte mådde dåligt. Jag var en längre tiden rädd för att Liora som då vara var 1 1/2 år skulle känna sig bortbytt eller bort prioriterad. Jag och min man pratade mycket om det här och bestämde oss för att först och främst lära våra barn att visa kärlek för varandra. Vi är jätte fysiska med våra baran kramas och pussar hela tiden. Vi har lärt våra barn att det ska kramas och pussas. Varje morgon, kväll och om det tjafsar. Det sover skavfötter och i deras rum finns inget som är mitt eller ditt, det är deras rum och deras leksaker. 🧸 Även om exempelvis Sade får saker i födelsedagspresent så säger jag och min man att - ja idag är det hennes men imorgon är det era. Jag tycker att det kan vara väldigt viktigt att Liora får vara med och bidra. Det har hjälpt henne in i sin roll som storasyster. Byta blöja, klappa etc. Vi har vart noggranna med att berätta för Liora och Sade att det inte är konstigt att känna känslor oavsett om dem är ledsen eller arg. Det är inget skamfyllt eller fel utan det är vanligt att känna. Jag tycker att det är viktigt att möta dem i deras känslor och på något sätt normalisera känsla oavsett den är skratt eller gråt. Närhet och närvaro har vart min nyckel till vad deras relation är idag. Jag vill lära mina barn att mellan dem så är det viktigaste kärlek och att visa varandra empati. Materiella ting betyder inget och om ni inte kommer överens om leksakerna så slänger jag dem. Även när det gäller barnens kläder så delar vi inte upp utan allt är deras. Jag minns när jag växte upp och jag har 6 syskon då var det MYCKET det är min, du får inte ha som mig. Det var svårt för vi var alla tajt i ålder och gick igenom liksom "tuffa" pubertet och andra saker samtidigt. Nu har jag två barn (systrar) och jag vill att Liora och Sade ska ha ett starkt band och respekt för varandras olikheter. Jag tror att det kommer lära dem att ha respekt och förståelse för andra människor som det kommer möta i livet. Liora och Sade har ett magiskt band idag. Ja det bråkar för att det hör till. Men det vågar säga förlåt, det vågar krama varandra och om någon av dem är ledsen så tröstar det alltid varandra. Det finns gånger jag har kommit in i deras sovrum på natten för att någon av det gråter och hittat den ena trösta den andra. Hjärtat brister. Det känns som en svår uppgift men jag hoppas att vi kan fortsätta att stärka deras relation. Har ni några tips på hur ni gör för att stärka era barns relationer? Är det något som ni funderar på? LOVE Markiz
